Hemska upplevelser

I bland händer ser man sånt där man inte vill se,,av en slump liksom. Var ute och gick långpromenad med vovvarna idag. Triton valde idag att ta sig en egen liten svängom, något han inte har gjort på ett tag. Jag fortsatte att gå en bit framåt och sen vände jag. Uppe på en kulle, där jag senast sett honom, står en fälla av något slag. Förmodligen en sån de ska fånga mink och annat smått i. Jag gick upp på kullen, något jag aldrig brukar göra, speciellt inte i dessa leriga tider. Jag ropade på min vovve men inte ett spår. Jag passerade fällan och givetvis tittade jag in. I fällan låg det en död katt. Fällan var av sånt slag att en "dörr" slår igen när djuret passerar. Väl inne i fällan är djuret fortfarande levande tills någon kommer och tar ut det. Katten hade alltså gått in i fällan, sen inte kunnat komma ut och helt enkelt dött av svält och förtvivlan inne i buren. Sånt gör mig så ont, så ont. Jag kommer nu säkert att drömma om denna bilden länge. Hur kan man gillra en sån fälla och sen inte gå dit för att se om något har kommit in i den!!!! Jag blir så arg, vansinnig och frustrerad och ledsen och förtvivlad. Stackars lilla misse, jag vill inte ens tänka på hur den mått sina sista dagar i livet. En ond plågsam död orsakad av en oansvarig människa. Fy vad jag mår dåligt av sånt!
Triton kom ialla fall tillbaka glad i hågen till en ledsen matte. Han fick en godis och tänkte sig sen ut på nya egna äventyr i den stora skogen. Men näpp,,nu blev det koppel på och då går promenaden helt plötsligt jättelångsamt,,ögontjänare där:-) Om man ska tänka på något glatt ändå så är det ju att Norah (tims mamma) är dräktig. I slutet på April blir det valpisar igen. Halvsyskon till Tim. Om allt går som det ska så är det meningen att jag ska hjälpa till. Något som jag verkligen ser fram emot. Det är alltid fantastiskt när nytt liv kommer till jorden.  Idag är det fullmåne. Något som sägs påverka både djur och människor. Jag tycker det är mest vackert och kan väl inte säga att jag blir särskilt påverkad vad jag vet om ialla fall. Kanske,,kanske inte. Nu ska jag fortsätta plugga,,kramar till alla mina vänner därute!

Fullmånen fångad på bild av min dotter Hannah.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0